Dag 1 – Din nuvarande relation. Om du är singel, berätta om singellivet.

Hmm... Ja eftersom jag inte har någon relation så får jag väl berätta om mitt liv som singel... Vet inte riktigt hur jag ska börja.. Kan väl egentligen inte säga dessmer, jag menar ni följer ju mitt liv som singel varje dag :P
Hur som hellst.. Jag måste säga att jag ändå trivs riktigt bra:) Självklart saknar man någon ibland,men jag har ju så många underbara vänner att umgås med när dom stunderna kommer.. Det jag saknar mest när jag är singel är den där personen som har det där lilla extra. Tex någon som du kan ringa vilken tid på dygnet som hellst och någon du kan dela alla dina innersta tankar med. Någon att ringa när du känner dig så där extremt lycklig så du bara håller på att spricka, eller någon som kramar om dig när du är ledsen och stannar vid din sida.
Haha nu när jag sitter och skriver det här så tänker jag på Anne, Hon fungerar som den personen för mig! Men jag kan liksom känna ibland att jag hade velat ha den där andra personen som kn ge mig den där "lilla extra" tryggheten. Inget Fel på min Hermansson! Absolut inte men ja ni förstår kanske hur jag menar?
Annars fungerar väl mitt singelliv som alla andras? Jag menar de finns perioder då de dyker upp någon i ens liv och får hjärtat att ta ett extra slag.. jag gissar att dom flesta undrar om de finns någon sån nu:P och ska jag vara ärlig?
JA, de finns en viss Mr i mitt liv, jag har inte bestämt mig ännu för vad jag ska tycka om honom, jag menar visst han är jätte go, mysig, omtänksam och riktigt riktigt toppen, MEN.. för första gången på evigheter så har jag stannat upp och funderar fruktansvärt mycket på honom. Jag känner att det bara skulle kännas jobbigt att bli involverad nu,och då undrar ni..VA DÅ JOBBIGT? Ja men alltså.. Jag är tjej, han är kille.. vi har uppenbarligen ömsesidigt intresse... men Han gör som inget så de känns sådär WOW, han är verkligen min drömkille! Han får mig att grubbla väldigt mycket och alla vet väl hur mkt jag hatar att gå runt och grubbla? Man kan jämnföra mina kännslor för honom som gångarna i en labyrint.. "plötsligt känns det som att du är på rättväg och sen är du i en återvändsgränd utan någon större förvarning.." Jag har väl helt kommit till den punkten i mitt liv då jag vill att allt ska vara enkelt, utan krussiduller.. "antingen äre så här... eller så här.." Hahahaha! Fattar ni en ett skit av mitt dravel?  Hur ska jag göra de här lättare för er? hmm.. jag vill liksom inte slänga ut våran "relation" i cyperspace så alla kan läsa och tränga sig in i VÅRAN lilla värld.
ÄSCH... stryk alltihop! Jag börjar om! OKEJ!
JA, Det finns en viss Mr i mitt liv just nu, han är en riktigt toppen kille.. Det finns uppenbart intresse från båda hållen och jag är kanske lite sådär "extra" intresserad. Jag vet inte vad han vill och om han ens vill ha något mer än det vi har.. MEN jag vet inte heller vad jag vill...?!  Ni som känner mig vet att jag brukar veta vad jag vill ganska så på engång.. Antingen ON eller OFF.. just nu så känns de som att jag står med fingret på lysknappen och bara väntar på att de ska klicka till åt ett av hållen.. Något som skiljer sig i den här "relationen" från alla andra kortvariga.. nyförälskelser, träffar eller vad man nu ska kalla de är.. Att våran början nu... påminner om en relation som startade 2005... Alltså inte relationen i sig, utan känslan.. Allting upprepas på något vis? Han påminner lite om mitt ex till beteendet.. och med beteende så menar jag, bemötande och ja ni kanske förstår.. Mitt och exets tid började under juli-05 och nu i juli-11 kommer Mr * in i mitt liv och sätter igång varenda liten cell av min kropp.. Han visar tydligt att han är intresserad men får mig ändå att tveka.... MEN GUDARNS så Fruktansvärt dålig jag är på att förklara!

Stryk de där med...


Det finns en kille i mitt liv, han betyder något för mig.. jag vet bara inte vad ännu.. att de är ömsedigt kan jag väl påstå.. jag menar annars hade vi ju inte träffats?! Han är en riktigt tio poängare så jag fattar inte varför jag ens grubblar och inte bara kör järnet?  Det kan ju inte gå mer än åt skogen iaf.. men de finns något som hindrar mig.. (vet inte vad, men de känns så iaf)  och jag hoppas att jag bara skulle vakna upp och sluta grubbla/fundera över vad de är som händer med mitt liv..

MEN VAD I SATAN! Ja de finns en kille som jag träffar.. Han Heter ******** är skit go!!! och jag vet inte vart detta bär..Jag trivs iaf bra som de är just nu.. inga krav eller beslut som måste fattas.. jag är den jag är och tycker de jag tycker.. kan inte han acceptera de så kan de ju bli svårt och som de ser ut nu har han accepterat alla sidor han har sett av mig.
haha klart bästa hittils! snart har jag ju för tusan nött bort alla bokstäver från tangenterna!:P nu kila på kiosken ännu en vända, blev sugen på karra!:D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0