H A N N A

Ja.. vad säger man? Godmorgon kanske är en bra början,så GODMORGON! :P

Som ni kanske redan räknat ut har jag inte sovit något alls i natt, har haft sena middagsgäster igår och vi blev sittandes här fram till närmare halv fem i morse, så jag då som inte kunde lägga mig och slappna av satte mig vid datorn och sjunger med till massa såna där kärlekslåtar och underbara sånger man lyssnade på "förut" blev lite nostalgisk. Vilket iof inte gör så mkt, men de satte igång lite tankar och funderingar, och nej nu behöver ni inte bli rädda och förskräckta över att jag ska explodera hit och falla tillbaka i gammla tankar och mönster. Dom tankarna jag har nu rör sig mer kring mitt liv idag och de jag engång levde, reflekterar lite över ord som mina nära gett mig och hur dom upplever mig. En sak kan jag själv till och med konstatera och det är ju att inte är det gammla vanliga Hanna som sitter och skriver, jag har förändrats något otroligt. Min mamma och jag satt och surrade en kväll och malene var med, mamma frågade malene om hon hade träffat "bajbjo" vilket hon naturligtvis inte hade gjort och min mamma sa "Hanna har blivit mer tystlåten och bjuder inte lika mycket på sig själv nå mer". Jag har dock inte avgjort om jag verkligen har blivit mer tystlåten, kanske har jag det?

Jag menar visst jag har alltid varit en virrpanna av desslike och jag har alltid vart spexaren nummer 1,men vad hände? Jag har kanske "tappat" mig?

Jag vet att jag inte umgås med mina "vänner" så mycket nå mer.. men jag har i och med allt som hänt börjat fundera på vilka som verkligen ÄR mina riktiga VÄNNER...

Jag har blivit förskiktigare med vem jag litar på och jag tyr mig inte till vemsom hellst heller.. Ser nästan framemot nu att gå och prata med KBT-terapeuten,jag hoppas att jag ska få ut något vettigt utav det.

Att sen förra helgen var en händelserik helg och att jag verkligen funderar överr det som hände är väl iof inget nytt, jag vet bara att jag ångrar att jag for till överkalix,hadejag kunnat göra om helgen hade den blivit hemma i stan! Jag hade hållit mig hemma och donat på.

Förra veckan han jag till och med fylla år.. hela 23 år blev jag:P

Och genom att jag fyllde år, började jag ransaka mitt liv.. Jag är 23 år gammal och vad har jag lyckats åstadkomma? inte äre då mycket!

och sen... helgen som har gått, den blev riktigt lyckad men de är klart den satte också igång funderingar, jag borde kanske göra något vettigt med mitt liv? Frågan är bara VAD?!

hojja nu ids jag inget mer, kommer nog säkert en update.. eller snarare en fortsättning på detta inlägg..

nu sova en stund ögonen känns som gruuuuuus... Godnatt;)